And so I cry sometimes when I'm lying in bed, just do get it all out, what's in my head, and I feel a little peculiar

Skolan går bra nu. Jag är rätt nöjd! Har schyssta betyg, men är sur på en viss snurrig snubbe.. men det löser sig så fort jag får tag i Miss Mentor! Anywho, anyhow. Är deppig igen.. kände mig glad i morse, sen gick det nedåt i en sorgsen spiral.. vilket är synd, med tanke på att jag tycker om att vara glad. Och jag behöver vara glad, och jag behöver energin som jag får av att vara glad! Ibland tvingar jag mig till det. Det funkar. Oftast. Just nu, idag, här, har jag svårt att vara glad innan Robert kommer hit och vi sätter igång en fransk rulle och börjar snaska kyckling och godis. Då är jag lycklig, må ni tro. Som lyckligast.
Jag längtar till
studenten!
höst, Malmö, Robert och skola. aka freedom.
långt hår (geek)
så så så mycket mer än det här. Men jag är stark, så jag orkar. För man kan antingen lägga sig ner och låta människor gå över en, eller vända sig om och börja gå i motsatt riktning och inte vända sig om när de skriker och undrar vad fan man håller på med, för det är inte deras business, och de är så häääär små som inte kan gå åt vilket håll de vill. Jag vill vara stor och stark, och ingen liten pinsam ursäkt för en människa. När jag gråter, gråter jag inte för att jag är svag, utan för att det gör ont. Och när jag är klar slår jag mig själv på käften för att påminna mig om att jag lever och klarar av allt. Då vet jag att jag är här, nu och redo att kämpa. För ingen kan trycka ned dig förutom du själv.

-I said "hey, what's going on?"