anxiety's a friend of mine

fortfarande sjuk. sov ca 2 timmar i natt. täppt i näsan, ont i huvudet å halsen, stel i precis hela kroppen å feber med frossa. lovely. har varit sängliggandes större delen av dagen å går i princip på Ipren. mamma kom över med lite soppa, näsdroppar, Strepsils å godis. å hemlagad kräm. hur söt är hon?

har rätt fet ångest eftersom jag har två tentor den här veckan som jag inte har tillräckligt med ork för att plugga till. får jag inte godkänt får jag inget lån i slutet av månaden å då kan inte heller betala hyran å då är det KÖRT. härligt att veta. förhoppningsvis ordnar det sig, men det kan man ju aldrig säkert veta.

nu ska jag vara jävligt bitter å gnälla. okay, så vi är i 20-årsåldern. vi har med lite tur mer än 60 år framför oss, varav iaf 40 är riktigt bra år. de 10 kommande åren är de åren då vi kommer att vara bortskämda med good looks utan att inse hur snygga vi är, å de kommande 5 åren borde vi inte bry oss om saker som att skaffa familj å sånna grejer. VARFÖR vill då så många i min ålder redan stadga sig genom att flytta ihop å skaffa kids å leva hela familjelivet innan de knappt hunnit stiga ur sina egna blöjor? "åh, min kärlek å jag ska på semester", "jag å min älskling ska flytta ihop". oh my fucking God, du låter som en medelålders nykär kärring! för mig är dessa uttalanden ett tecken på att människan inte är självständig. självdistans är nog det sexigaste som finns, å många i min ålder saknar det. därför har jag bestämt mig för att inte börja dejta förrän jag känner mig så pass bekväm i mig själv att jag kan vara med någon utan att jag glömmer bort vem jag är.

alltså, jag stör mig på medelålderspar i 20-årsåldern. they fucking drive me nuts. ciao

-every girlfriend i've had wants me to change something. change your job, change your friends, change your attitude.. the only thing i ever change is girlfriends.