someday, when I'm awfully low and the world is cold, I will feel a glow just thinking of you and the way you look tonight

jag känner mig väldigt tom just nu. jag har kommit så jäkla långt på bara ett år, och när jag tänker på allt som har hänt känner jag en enorm lojalitet mot mig själv. jag har verkligen fått kämpa. jag har stått ut med tre flyttar, ett brustet hjärta, ett break-up, pengar(tjat om dem och brist på dem), människor, både fina och mindre fina, sena nätter och idéer och drömmar som växt, frodats, och i vissa fall, dött. när jag tänker på att jag för ett år sen var i princip helt beroende av mina föräldrar, "bodde" i en lägenhet i Ystad med en polare(för jag spenderade knappt någon tid där), pluggade på gymnasiet, hade en pojkvän och såg världen ur ett väldigt svartvitt perspektiv, märker jag att jag har blivit en helt annan människa. nu har jag ett jobb, pluggar på universitetet, bor själv i en lägenhet i Limhamn och that's about it. jag har massor av idéer och nya planer och drömmar som jag bara väntar på att få sätta i verket. men nu är jag trött och behöver sova. den här tomheten lär inte försvinna på ett tag, och det gör mig både ledsen och hoppfull. jag känner mig i alla fall inte lika ensam längre.

-as time goes on I realise just what you mean to me. and now, now that you're near, promise your love that I've waited to share and dreams of our moments together. colour my world with hope of loving you.