I'm on fire

bestämde mig i morse för att ta tag i mitt liv. det har bara gått ett par timmar sen dess, men jag har ändå kommit en bra bit på väg. de säger ju att man ska leva i nuet, men jag är så organiserad att jag tror att jag till å med planerade hur jag skulle komma ut ur min mor. jag måste helt enkelt planera(detta betyder INTE att jag kommer i tid. jag är fruktansvärt dålig på att visa respekt för andras och min egen tid. men jag jobbar på det. människor med OCD lär förstå vad jag menar). jag är så jävla nere nu, men lever på hur kul jag kommer att ha i vår. jag antar att jag lever både i nuet och i framtiden. men det är också sant att det inte finns någon dåtid eller framtid. det finns bara här och nu. sååå.. jag finns till i nuet, lever på drömmar och planer om framtiden och minns upplevelser från dåtiden. det funkar väl?

ockupera din hjärna och din kropp. håll dig sysselsatt. "jag vet att du är ämnad för något stort"

-om det enda vi vet det är att vi ska dö, borde inte vi försöka leva våra liv?