tisdag 31 augusti 2010

Virgin suicides

Elin, snäckan.. det är ju det jag menar. att slica upp armen känns kanske bra en liten stund, vad vet jag? jag har inga intentioner att prova. det som skrämmer mig är att jag vill skära mig för att se blodet (antagligen egentligen en bra sak, men sannerligen ganska obehagligt). jag mår kanske inte prima, men knappast så dåligt att jag vill skada mig själv för att må bättre (vilket verkligen låter oerhört motsägelsefullt), utan enbart för att jag fascineras av det faktum att det finns blod i min kropp som pumpas runt och ser till att jag lever. det är ju helt fantastiskt!
jag låter tämligen smågalen. sitter med en pappersbit i näsan igen, för lat för att snyta mig. näsringen gör även det hela till ett projekt, så det beror lite på den också. suck.. jag känner mig destruktiv, men jag gissar på att det bara är tillfälligt. jag skulle aldrig i praktiken få för mig att faktiskt skära upp min handleder (eller någon annan kroppsdel) bara för att se blodet rinna. så knäpp är jag inte. än. jag satsar på att skratta och gråta och lida tills det blir bra igen. det kan ta tid, för allt som ska bli bra i mitt liv skulle kunna fylla en bibel. i textstorlek 8. ja, jag överdriver. men anywho. har kommit fram till att jag har dålig självkänsla också, vilket direkt leder mig fram till en fråga jag grubblade på innan och som jag tror att redan vet svaret på; kan man ha låg självkänsla trots bra självförtroende? jag vill påstå att jag har det, nämligen. hur bra självförtroende som helst, men fucked up jävla dålig självkänsla. jag medger att jag är snygg och bra på vissa saker, men jag kan inte förstå hur någon kan älska mig. jag undrar om jag ens älskar mig själv? det är en sorglig tanke, men jag vet faktiskt inte svaret. jag kanske bara tycker synd om mig själv, vill trösta mig själv? jag försöker säga åt mig själv att jag är grym, att jag kan, men det känns bara som att jag ljuger för mig själv.
jag läste att om man vill få bättre självkänsla, så ska man lära sig att ta ansvar. eftersom jag snart ska flytta hemifrån 4 real, kommer det nog att komma naturligt. jag hoppas fan det, för jag vill verkligen älska mig själv.
det här blev ett långt, djupt och mörkt inlägg, och egentligen ville jag bara få fram en sak; jag tänker inte skada mig själv fysiskt. mentalt lär jag göra det ett tag till innan jag lär mig, men jag lär mig alltid någon gång. so no harm done. eller, jo. fast jag klarar mig. och jag antar att det är en nödvändig del av att vara ung. av att vara tonåring. av att växa upp.

-what are you doing here, honey? you're not even old enough to know how bad life gets.
-obviously, doctor, you've never been a 13-year-old girl.

1 kommentar:

elin sa...

du är så klok min fina vän. Så otroligt klok. Man kan ha dålig självkänsla trots bra självförtroende. Jag tror att man måste försöka inse att folk älskar en. Hade de inte gillat en hade de inte varit med en, svårare än så ska man inte göra det. Och varför tänka på VARFÖR någon skulle älska en, HUR n¨ågon skulle älska en, när man istället kan tänka; Varför skulle dom INTE? Ge mig en bra anledning på varför man INTE skulle älska dig? Din hoppetossa, du är ju fin som snus! Så unik och underbar och rolig och vacker och empatisk och klok! Nu peppar vi oss, för fy fan vad vi är bra! PUUUSS, jag saknar dig

Yesterday