söndag 9 november 2008

God afton.
En sådan här tanke förstörde nästan min viktigaste relation för ett par år sedan. Men det känns ju så fel att gå runt och låtsas! Fast gör jag det? Jag kanske bara behöver lite space, egentid och umgås med gamla sköna vänner. Så mycket har förändrats på bara ett år, jag vet knappt vem jag är eller vad jag vill längre. Jag vet bara att jag vill bli lycklig utan att såra någon på vägen. Usch, nu förstår nog inte många, jag talar i tungor. Jag är iallafall hemma från undersköna Karlshamn nu, hemma från min ännu mer undersköna Robert. Åh, min ångest äter upp mig och jag vet inte vad jag ska ta mig till. "If I had a clue I'd know exactly what to do". Och jag undrar, är hösten nya våren?
Grattis papi.

And so I cry sometimes
When I'm lying in bed
Just to get it all out
What's in my head
And I, I am feeling a little peculiar.

And so I wake in the morning

And I step outside
And I take a deep breath and I get real high
And I scream from the top of my lungs
What's going on?

Inga kommentarer:

Yesterday