Pedro's freakshow

Klockan är 02.17 och jag borde verkligen sova nu. Jag är trött, har en stor bula i pannan och var ute alldeles för lite igår. Det var kallt och regnade, men jag borde ha gått längre ändå. För vad är väl lite vatten när allt kommer omkring?
-
Vem har jag blivit? Tydligen tog det bara någon vecka för mig att ändra hela mig till det konstigaste jag jag någonsin varit. Jag trivs inte! Vad är denna personlighet som inte kan hålla sig till egna tankar, värderingar och stilar? Lägg av! Jag är falsk. Falsk som påstår att folk som följer mängden är svaga individer som inte kan något annat än att göra som alla andra gör. Det är ju vad jag själv gör! Ändrar ständigt den jag är för att passa in, bli omtyckt, vara till lags, bli respekterad. Men just respekt får man när man är precis så som man ska vara; sig själv, och ingen annan. Jag får jobba hårdare på det där. Det finns saker jag borde ta itu med.. Men jag kan bara inte! Det funkar inte i min bok. Jag trivs med er, men inte med mig själv, på grund av er.. Tusan. Det här kommer aldrig att gå ihop. Jag älskar er! Jag älskar mig själv! Hjälp mig, Gud. Ge mig ett tecken.
-
Idag åker min älskade Robert hem. Men vet ni vad? I natt är det jag som får sova bredvid världens sötaste pojke! Jag har tvivlat så många gånger, men kommer alltid fram till samma slutsats; jag älskar dig!