sjung för livet, jag springer runt och tar det för givet

förvirrad. möjligen sinnesförvirrad. allt känns ganska bra nu, men när jag stannar och tar ett steg tillbaka för att betrakta helheten, krackelerar bilden och jag orkar inte vänta på att den ska bli hel igen. jag bara slänger mig vidare innan någonting har läkts och lagats och till slut sitter jag där, ännu mer hjärtkrossad än sist och undrar varför i helvete jag aldrig lär mig.

men den här gången är allting annorlunda. jag mår bra. om jag bara kollar efter så mår jag faktiskt ganska bra. jag kan skratta. jag kan glädjas åt saker, även om det bara är små saker i taget. det är åtminstone något.

kvällen ska jag tillbringa med sojafärssås, pasta, godis, chips, dip, Kronjuvelerna och mig själv. jag älskar livet, det är därför jag skriver

-eyes wide open, naked as we came