onsdag 28 oktober 2009

Herr Dysterkvist

har varit på besök och spridit sin trista stämning överallt. Jag deppar och dagdrömmer om ett tillfälle bara några timmar bort, då jag får springa rakt in i famnen på en vacker ung man. På tåget ska jag läsa Harry och kika ut genom fönstret. Jag hoppas att en fullkomlig främling börjar prata med mig. Det vore inspirerande och jag skulle bli så glad.

-Ah, music. A magic beyond all we do here!

Inga kommentarer: