Oogie Boogie

SO MOTHERFUCKIN' TIRED. Jag tycker faktiskt inte att det är särskilt kul att festa. Jag vill tycka att det är kul, men det är faktiskt sällan jag har riktigt roligt. Tyvärr. Jag försöker verkligen att ha kul, men det går oftast käpprätt åt helvete. Too bad, liksom. Men vad gör man? Ärligt talat, många gånger sitter jag hellre hemma bredvid Robert, framför varsin dator, lyssnandes på Disney-låtar eller sjungandes i stämmor. Emellanåt vänder en av oss sig mot den andre och placerar en mjuk kyss på kinden. Jag känner alltid att det inte finns många jag skulle kunna göra så med utan att det skulle kännas konstigt. Det kanske låter märkligt, men att jag kan sitta och vara sådär passiv bredvid min grabb förstärker bara allt jag känner för honom. Att vi inte har några som helst krav på varandra just då, att vi bara kan sitta och göra varsin grej, och ändå visa vår kärlek till varandra genom en liten kyss emellanåt, det får mig att känna mig varm och trygg inombords. Jag tror att jag verkligen har funnit mannen i mitt liv, eller åtminstone killen i mitt tonårsliv. Det gör mig så lycklig att jag nästan dör! Hihihi.
Hur som helst var jag ute igår med Ange, Veronica, Jossan och Max. Det var ganska trevligt, men fy vad trött jag är idag! GÄGÄGÄG. Åt i alla fall fetgod macka med räkröra och tomat i natt när jag kom hem till Ange (som för övrigt har en väldigt trevlig och pratglad morsa). Well well, nu kom Robert in genom dörren, så vi ska spela Spiderwick och käka bullar med Créme Bonjour på. TJARÅÅ!

-I'm not some drug addict on Wilshire Boulevard. I'm going to my car and I'm gonna take a big hit from a self-medicating joint and then I'm gonna go to Kentucky Fried Chicken, because it's finger fuckin' lickin' good!