söndag 17 juli 2011

"Age is foolish and forgetful when it underestimates youth" -Albus Dumbledore

hej. skriver från ett helvetiskt Spanien. det är helvetiskt för att det 1. är varmt som fan och 2. mina reskompanjoner verkar vara därifrån. helvetet då, inte Spanien. this is KUK. grannen Jean-Carlos är dock one hot piece of ass! lik Jean Reno på pricken(nja, men likheten är ändå slående) och talandes engelska med spansk brytning.. ååååhhhhh SEX. sitter och snyltar på hans internet nu. han går runt och spänner sig/kollar på TV. jag ska strax slänga mig i sängen och läsa Vattenmelonen. saknar sönder Elvira och längtar till torsdag kväll då jag får träffa henne igen! har slappat hela dagen. det har varit löjligt skönt och jag har njutit som fan. imorgon ska vi till stranden och jag ser fram emot det. det kommer definitivt bli lättare att överleva de fyra resterande dagarna nu när jag har hittat en riktigt bra bok att gömma mig ftån omvärlden i. har polat som fan med kidsen också, så nu är vi på samma level. thank GOD. kände mig ordentligt mobbad fram till igår. då nådde mobbingen sin kulmen och nu är de minsann riktigt rara! ser dock redan fram emot att komma hem. det är en mardröm att resa med så fantastiskt barnsliga personer som jag reser med nu(för närmare detaljer, läs mina framtida memoarer). bisarra bråk och minst sagt konstiga samtal äger rum. jag förstår inte grejen, och jag kan lova er alla en sak; om jag någon gång gifter mig, ska jag se till att inte bråka med min man varje dag om exakt allt, framför allt inte inför våra hypotetiska barn. det är inte roligt att bevittna och det är med all säkerhet inte roligt att göra. jag har redan gjort bräckliga familjen, and it ain't funny! jag vill ha ett harmoniskt äktenskap med glada familjemedlemmar!

men nu går jag händelserna i förväg, som så många gånger förr. just nu spyr jag lite i munnen vid tanken på barn, särskilt egna. och äktenskap.. då behöver jag en snubbe först. är han som jag vill han gifta sig, men det är inte alls säkert att han vill det. och det går ju att konpromissa om. mitt enda krav är att han är snäll, rolig, ärlig och att han älskar mig, mig och bara mig. yes, people. jag vill ha ett monogamt förhållande. meeeeen jag ska nog inte gifta mig på några hundra år, men vafan.. man vet ju aldrig vad som händer. man borde kanske inte planera, det blir ju ändå aldrig som man har tänkt sig. eller så gör man planer med vetskapen om att de när som helst kan rubbas. för det är ju precis som Claire i Vattenmelonen säger; livet tar inte hänsyn till omständigheter. eller något sånt. och det stämmer. ens liv kan när som helst vändas upp-och-ner, och då får man göra upp en ny plan på hur man ska leva. och vara beredd på att den planen kanske också går käpprätt åt helvete. så länge man kommer levande ut på andra sidan så överlever man, som jag brukar tänka. även om man mår skit tills man kommer dit. och det är nog värt det, för oftast kommer man ut på andra sidan som en mycket starkare och klokare människa. this I know from experience. empirisk kunskap, faktiskt(bästa hopsättningen av ord jag lärde mig under min tid på Filosofiska institutionen i Lund). men nu orkar jag inte gaffla här mer. är trött som Sören och Sören, han är trött, han. nighty night and sleep super tight!

-jag visste att Judy visste om det där med James. jag visste det för att när hon kom sa hon "jag vet om det där med James".

Inga kommentarer: