if you remember you're unknown, buffalo land will be your home

(har alltid trott att det ska vara "a gnome" i stället för "unknown" i texten ovanför. lite pinsamt. och fantastiskt underhållande så här i efterhand)

jag har haft ett mycket trevligt dygn. igår lunchade jag med Nalo på Vespa. vi tryckte i oss varsin pasta, köpte räliga jelly belly beans och skildes åt. jag gick på Neverstop-jakt genom halva innerstan, men som om någon drev med mig fanns det inte en jävla affär som hade det, så jag köpte en massa läsk och chokladpudding i stället, drog hem och tillbringade 1,5 timme åt att garva ihjäl mig åt Ace Ventura. sen packade jag ihop alla mina prylar som hållit mig sällskap när jag har varit på vift under de senaste tre veckorna, vilade alldeles för länge och kom 40min för sent till centralen där jag skulle träffa upp Snild. han var lite bitter, men det var OK. vi tog 4an hem till mig, och eftersom jag var halvdöd av trötthet(tror att Nalo smittade mig, eftersom jag var lagom pigg innan jag träffade henne) slängde vi oss på varsin kortsida av sängen och kollade på Juno. sen handlade vi krubb och hyrde Red riding hood innan vi slocknade som två små barn. övertrevlig kväll, och jag hade inte en tanke på ångest. det var extremt skönt.

idag ska jag tydligen till Christiania och se mina klasskamrater rappa på någon grej. det blir säkert skitkul, särskilt som jag aldrig har varit där innan. det blir nog riktigt fett.

just nu tror jag verkligen på en högre makt. innan gick jag runt som i en bubbla av ångest och sorg och bottenlös hopplöshet, men just när allt kändes som mest ångestfyllt och sorgligt och bottenlöst hopplöst, blev jag bönhörd och det dök upp en vän och det gick upp för mig att mitt liv fan inte är över än. så jag är glad just nu. mest för jag har en massa vänner som bryr sig om mig, men också för att jag inte har fallit när jag har snubblat. och jag har verkligen snubblat.

-those do not love that do not show their love