I love you

Tänkte att jag skulle förklara min kärlek till min pojkvän, Robert. Kom fram till att kärlek enbart är en känsla som inte går att ta på, eller för den delen förklara med ord. Den bara finns där, och försvinner den kan man inte bestämma när den ska komma tillbaka igen, om den ens gör det. Kärlek är fantastiskt. En välsignelse och en förbannelse. Den får en att känna sig varm och lycklig, att gråta tårar som kunde bilda en svallvåg och ger en mod att göra saker som man kanske inte skulle kunna göra i vanliga fall. Jag vill hylla kärleken, helt enkelt! För att den ger och tar, förstör, förgör och bygger upp igen. Och alltid, alltid finns där. Precis som Robert. Han ger och tar, förstör, förgör (?) och bygger upp igen. Och han finns alltid, alltid där.

-I can smell the sunlight on your skin.