never break the chain

det gör ont i hjärtat. men bara lite. mest känns det som en rispa, typ som en rosentagg som fastnat i fingret och inte lossnar förrän efter ett tag. men man vet att den lossnar, och då kommer det känns så skönt att man kan röra vid saker igen. lite så, faktiskt.

idag har jag varit i Ystad och bl.a fikat och lunchat med sköna polare, och det var helt fantastiskt! saknar mina gamla vänner så mycket, och det är mysigt att hänga med folk som man inte måste förklara sig för hela tiden. de känner en, och det är härligt. fast ja.. det är gött med nytt folk också. jag tänkte på det innan, att jag inte har en aning om vem jag är, men att jag upptäcker det i andra människor. inte genom att försöka efterlikna eller kopiera en viss livsstil, vilket jag en smula omedvetet gjort i flera år, utan jag har lärt mig att jag genom att diskutera och hitta spännande sidor hos andra människor inser vem jag är, vad jag står för och vad jag tycker om. det är jävligt intressant och man lär sig så mycket. jag är glad att jag är den jag är, även om jag inte riktigt känner henne än.

usch, känns som om jag har grus i ögonen. och mina framtidsplaner är grusade. eller nej. men de är suddiga igen, och det skapar extrem ångest. och var fan ska jag bo i sommar? fan. fanfanfan.
jag är en hemsk person emellanåt. tur att det inte är permanent.

jag har börjat läsa igen. har läst två böcker inom loppet av fyra dagar. lånade tre böcker på biblioteket igår. jag älskar bibliotek, böcker och bokhandlar. allt som har med böcker att göra, helt enkelt. böcker tillåter mig att både fly och förstå vardagen, vilket visserligen får mig att gå omkring och prata för mig själv som om jag vore i min egen värld, men som också öppnar mina ögon för känslor och andra människor. det är spännande med böcker och deras hypnotiserande, magiska värld.

jag gräver alltid ner mig själv i ett hål och det blir alltid så pass mörkt och djupt att jag inte hittar upp igen. om jag någonsin var uppe, det går att diskuteras. jag måste sova snart, för som sagt.. mina ögon känns grusiga. hahahah allt är så absurt att jag bara kan skratta åt det.. det blir bra. så småningom.

-yooooou, you make loving fun!