det är så logiskt, alla fattar utom du

du har aldrig visat mig respekt eller tagit mig på allvar. aldrig någonsin under hela våra liv. jag undrar hur du ser mig. åtminstone inte som en person som är värd att ge någon plats eller tid till. någon som man bara kan fösa bort när den är i vägen. om du nu ser mig som någonting över huvud taget. jag förstår inte hur man kan leva med en sådan totalt brist på empati. det måste vara jobbigt att vara så egoistisk.

jag försov mig idag, lite halvt med vilje. gick å la mig för sent igår, och har en äcklig hosta. bör kanske stanna hemma och ta hand om den, men jag vill inte missa gruppövningen i skolan. ska fika med Parasto och Lovisa vid 13, och jag måste handla. jag älskar att bo själv. man har kontroll över allt; hur mycket mat som finns i frysen, vilka lampor som bör bytas ut, vilket schampo eller vilken tandkräm jag ska köpa, när det börjar bli dags att sova(något jag som sagt inte riktigt lyckats greppa än) och vilken middag jag ska käka. stuff like that. älskar't. älskar'tälskar'tälskar't.

har ätit två yoghurtar och en banan och druckit ett glas mjölk(gott, men dåligt för en irriterad hals) och en kopp te. te är det bästa. nu ska jag.. jag vet inte. vi löser det. ey

-det kostar å festa när du trollar med sinnet